jag är så trött på att skriva den här dikten
om att jag är uret utan urverk
där kugghjul och fjädrar bytts mot ett utbränt batteri
den cirkulära tiden mot den digitala
jag är trött på visaren som gör ansatser att hoppa framåt
men hejdas av en osynlig hand
särskilt trött är jag på att detta upprepas
om och om igen
uret står men tiden går
jag kastar ut den här tröttsamma dikten genom fönstret
och tar en promenad med katten till sjön
vad har vi med tiden att göra 
i själva urverket?