Kreativiteten vaknar till liv
Orden rymmer från min kropp
Det är tankarna i huvudet
Som måste komma ut
Det är det betydelsefulla
Som jag aldrig vågar säga

Ensam och svag
I en värld med så många andra

Jag vill inte att ni skall lyssna
Eller höra på mina problem
Jag vill inte besvära er

Men jag måste få ut dem
De sipprar ur min känslosamma kropp
Likt svetten
Rinner de längs med min kropp
Tills de avdunstar och blir inget mer

Det känns ändå så bra
När det var någon som lyssnade
När någon förstod
För jag blev mindre ensam
Med hjälp av mina små ord

Poeten i mig
Livnär sig på min egna tragedi
Så kommer det nog alltid förbli