I en stad då alla sover, då vaknar en flicka en natt och tror att världen ska gå under.

Hon har aldrig haft svårt att andas så, hjärtat slår, hårt, hårt, hårt.
Och det gör ont, varje andetag är för tungt.

Hon tror att hon ska gå sönder, att hon nu möter döden.
Och hon skakar som ett barn, i sin ensamhet hon kämpar med allt hon har.

Att lugna den själ som skriker och det hjärta som brister.
Att hålla kvar det förstånd hon är så säker på att hon just nu, i denna sekund mister.

Och hon gråter utan stopp, hon gråter utan hopp.
Hopplösheten har henne manöver.
Hon tänker, är det såhär det känns när livet är över?

Sen mitt i paniken, mitt i allt överväldigande som har nu gjort henne bedövad.

Lägger sig flickan och somnar om.
Med vetenskapen om att imorrn är en ny dag och ett tillfälle att starta om.

Hon sover, lycklig som få, inser att det värsta är över och att hon imorrn, en aning starkare och bättre livet bemöter.
Hon lyckades besegra nattens demoner.
Även när de henne försökte manöver.

Hon somnar, fridfull som få.
Och i en stad, då alla sover.
Och tror att morgodagen är en vanlig dag man bemöter.
Hände det något, en flicka med förmågan att världen ta över, föddes.

Stora ting kan hända under de minst anade ögonblick och tillfällen i livet.
Liv, det är blygsam magi.

Drömmar kan besannas och mirakel kan ske.
Men det, det är det inte alla som vet.

En liten hemlighet, under en natt då världen sov.
Men som alla någon gång under livets gång.
Får ta del av och ha.