Jag drömmer om ett väglöst land,
som badar i månens sken,
landet är täckt av vintersnö,
som täckt båd' gräs o' sten.

Ej heller nån fågel som kvittrar,
ej nån folksamlings larm,
varken buss eller spårvagn,
ej heller nån sol gör dej varm.

Du vaknar upp i din barrack,
trångt packad med di' kamrat,
och ingenting är som hemma,
där du kunde va' privat...