Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Min vålnad

 

i barndomslandet
smyger min vålnad omkring
med klippta vingar

den strävar att hålla mig kvar på jorden
med heta tårar
och små kalla händer

jag vill ge den nya vingpennor
att teckna rymden med
och en ny stolthet


Fri vers av Måna N. Berger
Läst 303 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2008-08-20 02:20



Bookmark and Share

  Nina V A
Jag tycker verkligen om slutdelen och hur den bär upp övrig del med just det anslag den vill förmedla; ett lyft, en stolthet, en täckning med brett vingspann. Väl förmedlat kontra den lilla osäkra 'vålnad' och önskan om att skänka nya möjligheter och ett bildperspektiv bortom heta tårar och små kalla händer. En resning av sig själv!
2008-08-21

  Per Teofilusson
svårt och - stort! - att våga ta sitt egna lillbarn i hand. Allrahelst som det en gång itiden (vilket jag misstänker) gödslades med oseende. Mm, gillar metaforiken. Och "vingpennor att teckna rymden med" är det vackraste och jag läst på länge. Det är aldrig försent, som Lennon sa.
2008-08-20

  aol
fick en tår så sann vacker poesi som grep tag i mitt hjärta
en av mina sista sommarkramar som dröjer sej kvar i mitt bröst till dej
2008-08-20

  Larz Gustafsson VIP
Det var väldigt vackert uttryckt.
Det finns mycket traumatiskt som vill smyga sig på som små vålnader. Eller stora.
2008-08-20
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger