idag var en sådan dag då allt går fel
fast den började bra
och jag ser vad det beror på:

den första lilla misstanken att jag tagit fel
på dag
tid
plats
kanske också person
kanske helt enkelt drömt allt vi bestämt
försatte mig i gungning
och sedan dess har svängningstalet bara ökat

där stod jag med mina blommor
och kände kallsvetten komma

den första lilla misstanken hette:
nu igen
hopplös
så klart!
den elaka lilla rösten i innerörat
som säger: du duger inte

("du klarar ingenting
- dig blir det aldrig någonting av"
svarar ekot)

jag följer den bakåt
och bakåt
genom vindlande år
någonstans måste jag hitta tonen
lägga en lugnande hand på den vibrerande ytan
och säga:
allt är ganska OK nu
var stilla
var tyst nu

idag var en sådan dag