du sätter dig ner
och med tårar i ögonen och kärlek i ditt hjärta
skriver du ner orden
som beskriver det du känner

du skriver personligt
för det är det enda du kan
du berättar om dina innersta känslor
om flickan du tycker om

du hoppas att hon ska läsa dina ord
att hon ska lé och bli varm
allt du vill är att få henne att förstå
att hon kan bli hela din värld

du vill att hon ska veta
att du alltid ler när du tänker på henne
att du varje dag önskar att hon höll din hand

du försöker förklara i ord
hur underbar hon är
att det inte finns någon bättre
du vill förklara att du är kär

men du misslyckas totalt
för när hon läst dina ord
så blir hon bara ledsen
för du avslöjade något du lovat att aldrig nämna

du menade aldrig att berätta hemligheten
för du trodde att det var helt okej
när du inte nämnde något namn
eller någon detalj

men nu sitter du där efter att hon bett dig radera orden
du sitter bara där och är stum
försöker förklara och be om förlåtelse
men du har tappat alla orden

du känner någon känsla växa inom dig
en känsla av hat gentemot dig själv
att du är en jävla idiot
att allt du gör bara blir fel

du känner dig misslyckad
för du vill bara älska
men du kan inte älska rätt
ditt hjärta bara förstör
din kärlek är en pest

och allt du ville var att få flickan att lé
att hon skulle förstå att du vill göra allt för henne
du ville att hon skulle känna sig älskad och behövd
att hon skulle förstå hur underbar hon är

men inte ens en sådan simpel sak
klarar du att göra
du känner att dina ord bara förstör
du borde nog aldrig yttra dina ord igen

för du är inte värd att kallas poet
du är bara en vanlig
dum
idiot

med dumma ord
från ett idiotiskt hjärta