Efter ha fått visa biljetten för konduktören väntade han lugnt på att få ta en sån där ovanlig tjeckisk öl i restaurangvagnen som skulle öppna om 20 minuter.

Det var fullt i kupén och ingen hälsade. Så när han sen satte sig tillrätta i restaurangen var det bara att vänta på trevligt sällskap.

Han blev lagom påverkad redan efter första glaset, alla i restaurangvagnen verkade så intressant trevliga.

Men ingenting kunde ta bort den gnagande känslan att hans tåg, kilometer för kilometer, förde honom bort ifrån hans älskade skrivande tysta.

Hela resveckan skulle hans vardag vara utan hennes mänskligt dråpliga infall och hennes poesi.

Han tog några klunkar till av det rinnande guldet och koncentrerade sig på nuet.