Du stod ensam i kylan utanför Domkyrkan, konserten var slut. Du lutade dig mot din rullator och såg ut att ha en alldeles för tunn rock på dig. Jag stod några meter ifrån dig och pratade med några vänner. När nästan alla hade gått frågade jag om du hade skjuts på gång. Du hade bokat färdtjänst till halv ett - det var dryga halvtimmen kvar. Konserten hade slutat fyrtiofem minuter tidigare än du trodde.
Under den halvtimmen hann jag lära känna din fru Angela litegrann. Ni var årsbarn. 27 år fick ni tillsammans och sex år har du nu levt utan henne. Jag fick känna din saknad och din uppskattning. Ni träffades rätt sent i livet. Du var skild och hade haft det jobbigt under en tid. Hon var bra för dig. Hon gav dig något du inte trodde att du skulle få uppleva. Hon brydde sig om dig, var snäll och omhändertagande.
Du ville flytta till Amerika. Men inte Angela. Du trodde att ni skulle kunna ha byggt ett bra liv därborta. Du hade idéer om en maskin. Din farmor hade tio syskon, nio av dem flyttade till Minneapolis. Så du hade kontakter därborta. Det gick bra för din farmors syskon, och det var för att de hade yrken. Det var viktigt att ha ett yrke för det var inte så lätt därborta som det sades. Några av syskonen var murare och snickare. Angela var lite orolig så ni bosatte er aldrig i Amerika.
Du var handelsresande i trettio år. 15 år för Melitta och lika länge för en guldsmedsfirma i Kolbäck. Du trivdes med jobbet, men gillade inte att bo på hotell. Istället bodde du i husvagn. Du och Angela hade inga barn, Angela ville inte ha några, så det gick an att rulla på därute på vägarna. Du uppskattade mycket att Angela väntade hemma på dig. Du sålde på provision och ni klarade er hyfsat. Hos Melitta jobbade du hårt, förmodligen alldeles för hårt. Ägaren var tysk och körde lite med dig. Han brukade ringa dig tidigt på mornarna. Du tyckte att tyskarna var duktiga på att arbeta.
Du gillade att resa. Ni for flera gånger till Amerika på semester. Ni brukade också åka till Teneriffa. Du behövde sol och värme för att klara av allt kuskande på vägarna. Du gillade att simma i havet.
Vid 63 gick du i pension. Det var Angela. Hennes rygg och höft gick sönder. Du fick sluta ute på vägarna och ta hand om Angela. Hon lyfte sönder sig på Söderåsens sjukhem. Hon var undersköterska och historien tystades ner. Det var en dam som trillat på toaletten och sjukhemmet var underbemannat. Ni hade det tufft länge.
Du gillar musik. Du föddes 1922 i Roslagen men växte upp inne i Stockholm. Du gick ofta på operan när du var liten. Det var inte så dyrt på trettiotalet. Som pensionär har du inte råd att gå så ofta på konserter i Konserthuset. 500 kronor är mycket pengar för dig. Du brukar gå och lyssna på Mariakören som nu ikväll. Du tycker att de är i världsklass. Du kommer inte ut så ofta som du vill, för att du inte ser så bra.
När färdtjänsten kom tackade du mig. Du tackade för att jag hade tagit hand om dig. Du sade så. Du sade också att du var lite rädd för att stå ensam i mörkret. Ditt tack rörde mig djupt. Jag trodde inte du märkte att jag inte ville lämna dig ensam. När du satt i taxin så sade du att du hoppas att vi träffas igen. Jag vek in en flik av din rock som hängde utanför bildörren och stängde om dig. Du vinkade när du åkte. Jag tyckte det blev kallare när taxin försvann runt hörnet.