Med en hårdhet i blicken
förklarar jag krig mot mitt liv
och erkänner mig som min fars dotter
medan jag följer hans fotspår
med att gömma mig i arbete
för att slippa vara
känna
då det räcker med att andas
så man kan sova
när tröttheten får övertaget
ler inte
vet inte hur man gör
på beställning
men så hitta mig för i helvete
spring i kapp mig
där jag irrar utan att veta vart eller hur
för dessa tomma dagar av förtvivlan
bjuder på en match som heter duga
samtidigt som konstiga främlingar flaggar vitt
och vill ha ett andetag av min tid
men jag kan inte
vågar inte
vill inte
för bakom varje tyst tanke bor en minnesbild
av den vackraste av änglar
och jag är bländad
springer
mot en märklig vinter
saknar dina händer
och minns
den kalla väggen
och din kropp över mig
pressar bort tårar
vägrar min egen existens
för utan dig
är jag bara jag
och det räcker inte