Jag sitter på en strand.
Jag är helt ensam på stranden på en ö vid namn Mallorca.
Jag ligger och solar och lyssnar på musik,
När jag ligger där tänker jag bara på dej.
Jag känner mej en gnutta iakttagen av någon.
Men jag bryr mej inte om det.
Utan solar och sedan kommer det en kille som är en svensk budbärare.
Han frågar mej om jag är Sandra.
Jag nickar och jag får skriva på ett papper,
Budbäraren räcker mej en stor bukett med röda rosor.
Dom blommorna jag älskar mest av allt.
Men vad är detta?
Ett litet kort där det står.
”hej! När du läser detta kommer det vara en kille som du känner igen. Han kommer stanna några meter ifrån dej. Han kommer stanna och titta på dej sedan fortsätta mot dej.”
Jag tittar upp och ställer mej hastigt upp.
Jag tittar på dej och en tår jag fäller.
Den rinner ner ifrån min kind.
Du torkar bort den och ler mot mej.
Jag försöker säga något men min röst vill absolut inte fungera.
Du får fram ett litet ”hej”.
Jag tvekar men säger också ”hej”.
Jag frågar ”är du?” jag hinner inte längre för du fyller i det sista ordet mitt namn är Markus
Jag tittar på dej, granskar ditt ansikte.
Tänker tillbaka på det där kortet du brukar ha när vi snackar på MSN
Jag får fram ett ”hjälp”.
Du tittar förvånat på mej och frågar.
”varför hjälp? Det är ju jag Markus”
Jag ger dej en hastig kram och vi håller om varandra.
Jag får också fram ”Markus! Jag älskar dej”
Du säger.
”Älskar dej också Sandra!”
Du håller om mej länge.
Vi sätter oss sedan på solstolen och pratar,
Om allt mellan himmel och jord.
Det är så härligt att höra din röst och se ditt leende.
Vi sitter och pratar hela dagen.
Sedan går vi till mitt hotellrum och fortsätter att prata om allt mellan himmel och jord.
Jag behöver nog inte nämna något vad vi pratar om.
Det är vår hemlighet. Bara din och min

Skrevs 19/6-05
Kl 1:42