Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fata Morgana


ledan faller tung och plötslig
som en besvärjelse

och jag ser klart i grått
hur spindelvävar glittrar

vit är himlen
svartnat gräset
jag är trött
och stigen var en villoväg

vad trodde jag?
Fata Morgana slott i skymningen?

trollguldet bleks till vissna löv
med ens har gnistan släckts
och nu är allting som förut
- uppgivenhet




Fri vers av Måna N. Berger
Läst 306 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-09-23 13:34



Bookmark and Share


  Elaine.S VIP
Väl beskrivet hur starkt "uppgivenhet"
kan ta sin plats och ta över alla
andra känslor.
2008-09-23

  Bjarne Nordbö
Du beskriver det väl här. Snyggt.
2008-09-23
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger