Jag känner en längtan så otroligt stark.
En kärlek jag inte finner ord att beskriva.
Detta borde skänka mig lycka.
Men istället drunknar jag.
Dränks i en enorm sorg och smärta.
Den kärlek som jag känner.
Den längtan som jag har.
Känslorna når inte längre fram.
Saknaden är enorm.
Jag simmar förtvivlat.
Försöker att nå ytan.
Men orken är sedan länge försvunnen.
Utmattad ger jag upp.