Låt oss bedja;

”Tager du detta barn
till ditt äkta barn,
att vara trogen i medgång och motgång,
i sjukdom och hälsa,
att älska och ära,
tills döden skiljer er åt?”

Genom henne
i henne
och för henne

låt mig få vara intill dig
i tysthet
jag vill förstå vad du ser

när natten är här
är min längtan som störst
och min plats som minst

”Bliv kvar hos mig Moder
under nattens timmar.
Vaka över min sovande kropp
och fyll den med mod.
Dig vare tack för lite sömn,
för lite tystnad och stillhet
och för mörkret.
Dig vare tack för lite hopp,
för en ny dag och för det eviga livet”

jag kan inte låta bli att överväldigas
av rädsla
varje gång
hon förvisar mig

jag vill stryka mina händer över ditt ansikte
ta din oro
in i mig

jag räddar ingen
och aldrig henne
jag kan inte ens minnas hennes närhet