Jag har tappat bort mitt lugna hjärta bland stenkast och grus.
Jag har tappat bort mitt tal bland era ord.

Jag har slarvat bort min optimism bland er pessimism.

Ni har stulit min värld för att kunna bygga upp er egen.
Ni har stulit min själ för att prova på hur det känns att ha en.

Med minnen, med ett jag som förr var någon helt annan, står jag här.
Ni har redan lagt det runt min hals.
Ni har redan lyckats putta av mig.

Jag gör bara en repetition.


Tack, era jävlar.