Gav jag inte allt ?

Stal jag inte allt ?

Konsumerade jag dig inte nog`?

Lät jag inte dig sluka mig tillräckligt ?

Satte jag upp gränser ?

Våldförde jag mig på din själ ?

Gick jag runt i orubbliga cirklar ?

Dansade jag på för tunna linor ?


Jag kan rabbla frågor i all oändlighet

men jag tror inte du ger dig tid att svara

Jag vet inte ens om jag vill ha svaren

jag vet inte ens om jag orkar sanningen


så jag sätter mig ner i vagnen

och åker spöktunneln i mitt inre en gång till

Längst bort i ett hörn bland gastar från förr

står du nu att finna under en mossig sten

Med förvridet anlete hoppar du upp med ett skrik

när min vagn passerar förbi på rälsen

Jag skriker till lite förtjust för saken skull

och skrattar sedan när jag kommit en bit bort

Du har förtjänat din plats som ny attraktion

i mitt innerstas tragikomiska skräck-kabinett


Gav jag inte allt ?

Stal jag inte allt ?