^¨^¨^¨^¨^¨^¨^¨^¨^¨^¨^¨^¨^¨^¨^¨^¨

Jag har smakat på frukten som

fått mig på fall

som förvridit mitt huvud med ljuvlig nektar
jag ej trodde fanns

Jag har bestigit den kropp som är hans
som förlöst mig bortom tid och rum

Vårt blod har förenats i lust och i nöd
den låga som tänts blir till sprakande glöd

Paradisets portar har öppnats på glänt
men brevet till dig... det blev aldrig sänt

Har börjat min färd mot okända hav
ensam jag spinner i hjulets nav

Tiden är plågsam när väntan är lång

som björnen i sitt ide

jag i boet slumrar

håller vinterns kyla ute

tills lärkans första sång