ATT LEKA MED KÄRLEK

Det som börjar som en lek slutar i dödligt allvar... Farväl alla ni som har fallit och förlorat era liv på vägen till friheten.
Ni finns alltid med mig och jag bevarar er i mina tankar och mitt hjärta tills den dagen då vi ses på andra sidan. Men den dagen är inte idag!
Vi vandrade tillsammans som revolutionära barn, hand i hand men vi tappade bort varandra på vägen.
Tills den dagen vi hittar tillbaka till varandra... Må vinden bära er och blåsa livet och kärlekens glöd tillbaka till era hjärtan. Tama fåglar längtar, de vilda flyger…

Lev inte livet genom ett nålstick i venen. Man vaknar en dag och inser att livet passerar en förbi, nästan obemärkt. Det är en kuslig känsla att inte längre vara kapten på sitt eget skepp. Det är som att man driver långt ute till havs under stormande orkan. Hur du än försöker att
ta kontroll över rodret är det en makt som oavbrutet håller dig i schack, det finns inget motstånd att sätta in.

Jag lever på Guds nåde… Det kanske ändå finns en tanke med att jag fortfarande lever.
Alla dessa vackra människor som lockat mitt hjärta så många gånger, alla dessa laddade upplevelser som jag velat skulle ha varit min väg. Den vägen tog mig hit och sedan bara längre och längre tillbaka till hopplöshet och förvirring.

Gud vill att jag ska leva det är tydligt uppenbart. Jag har motarbetat honom många gånger i mitt liv… Men jag lever. Jag har hittills varit död vi två tillfällen genom en morfinöverdos och en tablettöverdos, jag har överlevt en hängning och varit väldigt nära en hjärnblödning. Men jag lever! Och leva tänker jag fortsätta göra.