att luta sig tillbaka
att se in
i det inrelandskapet
där förfallet
alltmer breder ut sig
på samma sätt
som soppåsarna
fylls under diskbänken

tankar
som på samma sätt
som åns vatten
hela tiden
söker sig
mot kattegatt

när jag lägger mig ner
och följer kvistarna
i takets furupanel
förnimmer jag
suset ifrån skogen
en ljummen sommardag
ett sus
som sakta ändrar ton
och vågornas vita toppar
reser sig mot fören
och blandar sig i
dieselsången
från maskin

tankar
om längtan
om kravlös passion
ser det framför mig
men fingrarna
når aldrig fram

hör rasslet under sängen
snarkningarna under trappan
morronen
har inte vaknat ännu
trots den andra
koppen kaffe

mörkret utanför
gör fönstren till speglar
jag ser ett ansikte
med allt gråare skägg
som skatorna
dagligen
skrattar åt

det unnar
jag dom