En enkel bloggare


Jag är en gammal bloggare
som duger just till ingenting,
jag ser mig land och rike kring,
en underlig figur.

Jag skriver mina texter små
för vem som gitter hälsa på,
min enkla livsfilosofi
har denna melodi:

Du kan ingenting för detta få ändå,
nej, du kan ingenting få om du inte känner någon Blå.
Du behöver dina penningar
du är ju män'ska du också
men du kan ju alltid sprida kring det du vet ändå.

Du kanske är en rikeman då kan du ta detta kedjebrev.
Fast du förut mången gång mecenat blev du nu har hittat fler.
Din kassakista är din gud men för varje text som jag dig skrev.
Du får mer än dina slantar små, blott ge mig 2(%) vad väntar du väl på?

För du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej, du kan ingenting ta med dig dit du går.
Du förvärvar ej för penningar ett enda litet år
och du kan ingenting ta med dig dit du går.

Jag är en gammal bloggare som ser mig land och rike kring
och jag läser ju nästan allting av visdom och kultur.
Men en sak har mej livet lärt att guldet det är föga värt.
Så om du trår till guld och makt ska du minnas vad jag sagt:

Du kan ingenting ta med dig dit du går,
(eko)...Du kan ingenting för detta få ändå,
nej, du kan ingenting ta med dig dit du går.
(eko)nej, du kan ingenting få om du inte känner någon Blå.
det finns alltid någon hungrande som invid vägen står
(eko)Du behöver dina penningar du är ju män'ska du också
och du kan ingenting ta med dig dit går.
(eko)men du kan ju alltid sprida kring det du vet ändå.

LPWJ 20/11/08

~*~

En fattig trubadur


Jag är en gammal trubadur
som duger just till ingenting,
jag drager land och rike kring,
en underlig figur.

Jag sjunger mina visor små
för vem som gitter höra på,
min enkla livsfilosofi
har denna melodi:

Du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej, du kan ingenting ta med dig dit du går.
Du behöver inga penningar
när du vid porten står
och du kan ingenting ta med dig dit går.

Du kanske är en rikeman som samlar i en penningpung.
Fast den förut är stinn och tung du gnider och går an.
Din kassakista är din gud men så en afton får du bud.
Och alla din slantar små, vad hjälper de dig då?

Du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej, du kan ingenting ta med dig dit du går.
Du förvärvar ej för penningar ett enda litet år
och du kan ingenting ta med dig dit du går.

Jag är en gammal trubadur som drager land och rike kring
och jag besitter ingenting av visdom och kultur.
Men en sak har mej livet lärt att guldet det är föga värt.
Så om du trår till guld och makt ska du minnas vad jag sagt:

Du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej, du kan ingenting ta med dig dit du går.
det finns alltid någon hungrande som invid vägen står
och du kan ingenting ta med dig dit du går.

(Cornelis Vreeswijk)
Written by Alvar Kraft/Arne Person 1971

LPWJ 20/11/08
http://lordparzifal.blogspot.com/2008/11/cornelis-en-fattig-trubadur-en-enkel.html