Jag såg dej, du var klädd som förr i tiden
Men ändå modernt
Svarta stövlar
Svart hatt
Svarta strumpor
Svart kappa
Och en kort kjol
Svart blus med spetsar
Svarta glasögon
Som du drog ned och tittade
Över liksom

I din hand kom en cigarett
Men din tändare funkade inte
Undrar hur många ggr du gjort de tricket
Med trasig tändare
Men jag hann inte, inte ens om jag velat
Flera kom liksom springande
Du sa tack, men du tittade på mej
Och gav inte den som tände, eller de andra
En blick…

Sen efter en stund, reste du dej och gick
Fimpade cigaretten på mitt bord
La en lapp på min kaffekopp
Där stod, rum ”504”
Sen stod det, ”om en kvart”
Sen la du av ett blixtrande leende
Ett leende som, ja… va ska man göra
Ett leende som både fryser och smälter ens hjärta
Du gick nån meter, sen ”tappade” du nåt och
Hela lokalen stod stilla, när du böjde dej ner…
Ja, va ska ”en stackars oskyldig man” göra
En sån gång?