jag trodde alltid det hette leppsyl men du
log bara
rörde mig
kanske för att se om mina vingar

var på riktigt om mitt hår
inte var peruk









förundran
över mina revbensdjupa andetag du lyssnade
med örat mot mitt bröst letade
efter tecken





på mänsklighet







du sa att jag var för bra för att finnas jag trodde du menade

något
om falskhet
snarare än kärlek till slut





trodde jag på dina ord dina läppar och viskningar när du
såg att jag sov fast jag såg
genom mina ögonlock att du

undrade

över min historia

paljetter
och varför min hud var så varm
mitt hjärta
så stort

att man kunde höra havet

vid min hals till slut



trodde jag

på dina ord dina läppar och

du sa
att broräcken
inte kunde vara min död för du
kan flyga jag
tänkte att kanske
kanske


är det sant tänkte jag

när jag hoppade
hoppade

ut











från livet

















till frihet