Återigen var vi tillsammans
vi älskade som aldrig förr
men när det var över
lämnade du mig ,med
mina tårar,
och smärtan i min själ..
för jag visste att du bara
släckte din kroppsliga törst
medan jag gav mitt allt,
mitt liv överlämnade jag i
din famn...

du hånskrattade tyst åt mig
och lämnade mig utan svar
då visste jag att det fanns
ingenting kvar
men att jag inte skulle
säga nej när du
återkom till mig
med den kärlek som
fräter hål i mitt inre
och bara lämnar
smärtsamma minnen
när verkligheten åter
kommer ikapp...