Det levde och blommade
utvecklade sig
växte sig så kraftigt...
fint och stabilt
var det...
äkta och levande...

men som allt
som är vackert i
mitt liv
så försvann det
på ett ögonblicks verk

ett litet bråk
på grund av missförstånd
dödade allt som jag
trodde var evigt
men evigheten finns ju inte
jag visste ju så väl

farväl till min
ljusa själ...¨
dags att åter hälsa
den svarta
välkommen åter...