Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gråter!

Jag sitter här och gråter men ingen hör mig
\"varför sitter jag och gråter undrar ni\" Jag vet inte
men det känns så underbart när jag gråter,

det blir som en befrielse när jag gråter
allt bara släpper taget om mig och jag
faller hejdlöst ner men kommer aldrig till
marken utan bara faller ner i avgrunden

men en dag ska jag skratta
det är den dagen jag ligger i kistan och ler mott alla
som kommer fram och gråter för mig
då ska vi alla skratta,
ingen ska gråta på min begravning ingen..




Fri vers av Morgan
Läst 471 gånger
Publicerad 2005-09-06 13:10



Bookmark and Share


  Missi VIP
bra. jag förstår hur du menar det där sista.
att ingen får gråta på din begravning.
precis som om dom inte skulle göra samma "misstag" som du.
en dikt att fundera på....
den var välskriven, och du använde rätt ord....
2005-09-10

  katastrofromantiker
Jag tycker inte om att gråta.
Huvudvärk. Svullnad. Snuva.
Och erkännandet av smärtan.
Fast visst, efteråt är det en viss lättnad.
Tills nästa gång.
2005-09-10
  > Nästa text
< Föregående

Morgan
Morgan