Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Var slutade jag


I min nöd tog jag emot näring från den som jag fruktade mest.
Han fyllde mig med sin ande,
tills ingen plats fanns kvar till mig.

Var är hon,
hon som måste stanna
före, efter och under hans avtryck?

Förförd - bortförd - förstörd

Ett använt skal,
släng bort mig -
jag är obrukbar.

Jag blundade och förvandlades,
mina konturer försvann -
var slutade jag och var började han?




Fri vers av Hedda
Läst 370 gånger
Publicerad 2005-09-09 10:05



Bookmark and Share


  Peter Stjerngrim VIP
Inte lätt att lyckas skapa ett vi tillsammans utan att förlora ett jag ...
Här finner jag dock fler dimensioner som tillför ännu mer komplikationer
eftersom första raden låter mig förstå att det var mer nöden än kärleken som fick dig att ty dig till denna människa ...
2005-09-09

  Propella
Jisses. Du har en språk som är förtrollande, och ett flyt och en rytm i dina texter som är få förunnade.
2005-09-09
  > Nästa text
< Föregående

Hedda