drar ner en rullgardin
likgiltighet
blandat med
frustration
sorg smärta
ånger
och ändå
djupt där inne
långt långt bort
pyr en
aldrig sinande glöd
inget vatten
inget skum
kan släcka den
svagt
lyser glöder
men lyser glöder
målar rullgardinen
med tankens kraft
och osynliga penslar
målar solar
regnbågar
hjärtan
stjärnor
blommor och
månar
fantiserar
glada leenden
även om det
är långt ifrån
nu
glömmer
en liten stund
en kort sekund
men vet att det
kan bara bli
bättre nu
ingen tvekan
på det
blev bara
lite kallare och
skakigare
men tacksam
att
det känns
jag är äkta
trots allt