Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
!!!!!


flyktingbarn och revolthjärtan (en ballad för krossat porslin)

jaha,
dyblött hår sådär otappat
otippat
okammat och mera ord man kan sätta O framför
du ligger på golvet och låtsas att det är gräs
medan jag pillrar bort smågrus ur mina skor
eller är det dina skor?
du ligger på golvet bland spillrorna och
undrar vad som gick snett eller om det ens
var något som kunnat gå snett eller om vi bara
var sådär tysta och raka från början?
du ligger på golvet bland spillrorna och jag
ljudisolerar, kalkulerar, stimulerar, masturberar
bort varenda liten känsel av hudflagorna.

vi går inte att lösa som ett parti fia med knuff
eller lika lätta att kalkulera ut att vi var en bluff
som att asfalt är gjort av sten
och att ostkrokar inte är något fenomen
men, jag ville kyssa revolthjärtan
och du rullade alltsammans till storleken av en ärta

En skål som du fått av din mamma i grått porslin
jag tyckte aldrig om den
och du låg där bland spillrorna medan jag försökte
med karlssons klister att pussla ihop varenda liten
del men motivet av en segelbåt hade varit enklare
och du bara ligger där bland spillrorna av din
mammas porslin och jag bara försöker med
hela min kraft att plocka upp alla jävla ostbågar
som ligger på golvet.

och när din hyresvärd klagade på cigarett röken
och du började gråta och sa "det är på grund av löken"
när dina strumpor hade mixats med mina
och du klagade på hur jag kaffet hade sinat
medan jag tuggade askan av flyktingbarn
och du drog i trådar och bytte färg på ditt garn.

och du försöker resa dig upp ur din hög av porslin
men det är som om du blivit doppad i bensin
för färgerna dansar över dig på ett skärkinjagat vis
och plötsligt ser jag att du och mina flyktingbarn är i samma kris
att du är trött på känslor i ärtstorlekar
och det i din bröstkorg av förtvivlan ekar
att du vill också älska med revolthjärtan
känna hur ont det gör när samvetet bakåt snärtar

så jag tar fram min sop och skjuter undan de små
mikroskopiska skärvorna som vi kallar för mellankoli
och kör cocktail glaset i din mun så att körspäret sipprar ut
och jag ligger nu kvar på spikmattan du snickrade
till mig på slöjden och din mammas porslinskål
ligger under samma terroristefternamn som mina
känslokalla revolthjärtan och flyktingbarn.

nä nu jävlar

kliver upp på morgonen och käkar frukost
tar på mig mina skor och ställer mig i givakt vid din dörrpost
ett slag i magen i hemlighet
för jag vägrar låta livet bli diskret

porslin, marsvin, apelsin, green, brännvin
och jag tycker att du är fin.




Fri vers av Julija Sidner
Läst 308 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-04-18 01:14



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Julija Sidner
Julija Sidner