I dina ord blottläggs

min fåfänga mina ideal

och allt ställs på sin spets

jag gläds men känner ett vemod

över min egen begränsning

hjärtat slinker iväg på egna stigar

utan att ha bett om lov

blir en plåga och allt går förlorat

intellektet förfäktar integritetens bevarande

Hjärtat går sin egen väg

jag är betraktaren ....