De fanns en slags misstänksamhet
Mellan bonde familjen
Och våran hund
Våran snälla labrador
Han gjorde aldrig nån fluga förnär
Eller, just flugor, och getingar
Fångade han ibland med munnen
Och åt upp dom
Men… inte nån annan

Om de kom barn som gick på honom så flydde han
Om de kom nån springade så höll han sej undan
Eller om han trodde nån ville leka
Så lekte han, men
De var många som erfor att om man slet upp dörrn
Så vaknade han till liv omgående

Men när bondefamiljen
Som kom med ägg kom förbi
Då…. Skällde han som ”ett djur”
Och de spelade ingen roll vem
Far, mor, nån av bröderna
Ingen som helst roll
Han skällde och lät som ett vilt djur
Han tålde dom aldrig

Ja systern vet vi ju inte
Hon var väl för pipinett
För att göra såna saker
Hon dålde bonde doften med lager av parfym
Och flyttade tidigt
Men ingen av bonde familjen Johansson
Gick in på gården utan att vi var där….
Om tigern var ute, som de sa om vår
Verkligen supersnälla, mot alla, labrador….