Dagen är tänd,
jag överspänd.
Grabben gör tennisdebuten.
Bra rack och sko,
och må ni tro,
vad jag har jobbat med truten...
Måtte det vara en domare god,
som dömer så grabben behåller sitt mod.
Ska ordna att grabben blir fena,
på tennis en luckrativ sport.
Jag vill slippa va mager om bena.
Ja, min grabb blir bra, fastän kort.
Snart så finns ingen cup kvar i världen att vinna.
Och vi går och sprätter med plånböcker stinna.
Men alltjämt är jag mager om bena.
Han vinner på råd av min sort!

Dagen är sen,
grabben har men.
Det är nått fel uppå genen.
Grabben går på,
dock si och så,
Aldrig han böjer på benen!
Klart har jag sagt: Ingen smash emot sol!
Lik förbannat han gör så, slår sen sönder en stol!
Tillsammans om kvällen den sena,
vi slåss, vrider arm, stryper hals.
För alltjämt är jag mager om bena.
Då priset blev blott ett par kals.
Och nu finns ingen sponsor i världen att finna!
Om han blott fick tag i nån välbärgad kvinna!
För jag är mycket mager om bena.
Jag skrikit ut råd för full hals

Dagen är släckt,
racketen knäckt.
Åter det brustit en sena!
Och liniment,
ska han ha jämt.
Det kostar flis vill jag mena.
Hur jag än slitit, hyrt banor, hållt koll,
så är det nog slut med hans framgång per boll.
Och ensam i kvällen den sena,
vi tänker på åren som gått.
och nog är det ej rätt att förtjena,
sin rikedom på tennis-sport.
För till sist vi på klubben om tennis fått lära,
att tennis är kul, ingen börda att bära.
Han sitt huvud från tennis ska rena.
På gatan jag sjunger, ger hals.