ryckningarna i din ögon
var som perifiera superlativ av
kärlek
på ett sätt jag inte fattade
men kände tyngden av &
det var ändå som alla våra år
var ett blyhagel om dagen
så fickorna var fulla
och stegen tunga

den bok om etik jag slängde i ett dike
det accentuerade allt
otroheten och lögnerna
men även det fina
som när vi vi delade ut små altruistiska straff
till alla moderatjävlar
små osynliga flygblad
tillverkáde av rakblad