Jag gömmer mig
som ett barn
Bakom kupade händer
Då syns jag inte
Vedervärdigt
Fegt

Har gömt mig så länge
Så nu
när jag vågar
mig ut ur mitt fängelse
existerar jag inte

Skriker med tomma ord
Greppar, förgäves
med lamslagna händer
osynliga tårar
Jag huttrar, skallrar tänder
Varför fryser jag?

Jag vill inte vara rädd

Så vilsen
min blick letar efter hamn
Oändlig denna ocean
mina ögons salta droppar
Drunkna eller trampa vatten?

Rädd
med en isande hunger
efter tröst

Kom, du främling
Kom, min vän
Kom, någon
Vem som helst
Ge mig tröst
Kom, du öde eller båg
Kom, kärlek
Kom, någon
Kom, stanna hos mig
Vem som helst
Ge mig tröst

Tystnaden hånler
bakom ett plexiglas
murbruk och berg
Jag har själv burit varenda sten


Andas ut
tömmer mina lungor
på överlevnad
Omfamnar mig själv
bakom skyddande händer
Mina tårar bildar det hav
som fyller det som är jag
Mina kupande händer
Jag drunknar åter
i mitt egna bottenlösa hav