Slag för att inte prata
kanske dör vi för konsten inatt
nej,
skrattar jag
vi sätter i oss märgben
och somnar i baksätet på en lånad bil istället

jag åker hemifrån
och du depraverad
ung
går på kilometerlång strand
utan att tänka i förväg
vart allt slutar.




Fyra år senare
en vanlig kväll
en konstgjord röst
jag har en dålig nyhet


inte en till
halspulsen knyter sig


Å jo.
Det är du
som gått.