Jag har fått en ny rädsla

jag vågar inte vara glad

då jag är rädd att det ska ta slut

jag har ALL orsak att le som en mogen banan

att aldrig vissna

jag har det så ÄCKLIGT bra att jag skäms

visst förstår jag att den eviga målsättningen och
önskan för mer hör till i mänsklighetens moderna utveckling

men jag frågar mig själv om jag vill vara modern
jag vill gå på KTH och lära mig programmering
så jag kan formatera om mitt chip i hjärnan till att bli tillfredsställt
men bara den tanken strider mot poängen, att vara nöjd utan kamp

Jag är mottaglig till det relativa
går inte en dag utan att jag hör det ordet
inte två dagar utan att jag använder det

utveckling
vad är det
är vi i "west" utvecklade för att vi har iphones och ljudböcker i mp3 format på biblioteket

eller är en stam i den djupaste djungeln som lever som vi skulle kallade det för, stenåldern, är de mer utvecklade för att de förblivit där

handlar det om att vara nöjd, ha olika geneer och olika behov, är det som skiljer oss åt?


Vad betyder relativiteten i grunden?