Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Villalarmets dilemma


Men jag är glad ändå




Igår hade grannen och jag fixat ett party för vår andra granne.

Vi bjöd på drink, hemmagjord smörgåstårta, öl och vin, som efterrätt till kaffet hade vi en hösttårta gjord på äpplen, valnötter och med ett täcke av maräng och vaniljsås. Givetvis fanns det både kaffe, konjack, whisky och likör.

Väl hemma igen så piper det förbaskade brandlarmet en gång per minut och jag tror jag vet varför. Det är bara för att inte locket på varnaren sitter riktigt på plats....Funderar en stund, rusar en trappa ner och knävlar fram den förbaskade trappstegen som stog bakom en massa anna brôte och inte nog med det så var full av skit, men jag brydde mig inte... måste ju få slut på det evinnerliga pipandet.

Väl uppe på det tredje trappsteget så slog kalufsen i taket, men jag lyckades iaf. få bort det s.k. locket till brandvarnaren, problemet var bara att få tillbaka det.

Jag vred och vände, tog pannlampan på mig och trodde jag hittat rätt. Måttade in det ena klippset och sen var det bom stopp, började nu bli trött och tog kanske i lite för mycket med högerkroken... för herre min je! Nu började det verkliga pipelitjutet att ljuda!

Telefonerna ringde, kåken vibrera och jag liten Laura sprang runt omkring.

Glömde av allt vad lösen och koder heter.
Försökte ringa grannen men det enda som hördes i luren var ..brandlarm, brandlarm, brandlarm...höll på att bli tokig.
Tog trappan upp i två kliv för att få på ett par brallor och sen i svishande fart ner på ledstången.
Rusade ut och hämtatde grannen som haft samma problem tidigare. Hursomhelst så fick vi slut på det tjutande larmet och telefonerna, men pipandet som sker en gång per minut från brandvarnaren, består.

Har iaf. ringt och messat Larm-Nisse





ME/09




Övriga genrer av Madjori
Läst 176 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2009-09-24 14:35



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Madjori
Madjori