En beskrivning och hyllning till vår årstid, plus en liten kärleksförklaring på slutet :-)
Kärleken till hösten
När vattenångan stiger mot himlen
Men solen inte är lika varm
Då är det höst har man sagt mig
När elden i träden inte bränns
Men fäller trädens torra löv
Då är snart dags för hösten
Sommar har lagt sig till vila
Våren är ett minne blott
Ja, nu är det dags för hösten
Barnen leker lika glatt som förut
Fast med lite varmare kläder
För nu är det ju dags, för vad? Jo hösten
Sörjer jag då solens varma strålar
Eller sommarens svalkande regn?
Nej, för hösten är för ögat den kärlek som beskrivs för mig
Stjärnklara nätter kommer mot oss
Och klara dagar finns lika många som skumma
Fast hösten är för många dyster
Så nu tar jag en promenad i vinden
Och kylan biter i blåsten
Men värmen hos dig gör att jag står ut, med hösten