... vilket den gjort
rätt länge nu
i och för sig ...

Men hur mysig
mjuk och sval
den än är
så lockar den ej
i tillräcklig grad mig
utan närvaron av dig ...

... nära tätt intill mig ...

Får dock ge upp för stunden
då såväl kropp som själ
nu berättar för mig
att de båda två
behöver få lite sömn
för att orka finnas kvar
tills den dag
du äntligen kommer till mig ...

Men det sker under stark protest
och inte så lite mentalt motstånd
ifrån hela mitt längtande jag
som härbärgeras inom 
den där synnerligen saknande 
helheten som utgörs av mig ...

Du fattas mig!