har hon nu gått sönder i tusen bitar och till på köpet
fattas det nu ett par
Så nu undrar hon vart de har tagit vägen någonstans
För hon vill ju ingenting annat hellre än att bli hel igen
Så att hon åter kan bli hon
Så att hon åter kan skratta och vara glad
Så att hon åter kan le emot alla som hon möter på
i hopp om att bli till deras goda vän

Hon letar och söker
Ja, hon verkligen försöker
Men allt känns bara svart
Så trots att det är på ljusa dagen, känns det som om
det vore natt
Och mörkret gör så att hon inte hittar någonting alls
För hon säger
Om du hittar mina försvunna pusselbitar lova mig då
att jag har första tjing
Lova mig det

Om du nu får se henne gråta när hon släpper en liten tår
Tror du då att hon är ledsen eller bara gråter av lycka
Men om sanningen ska fram, så är det, det som du ser
som du får
Så nu undrar hon om det inte finns någon hund här i
närheten som kan hitta hennes försvunna pusselbitar
genom att lukta sig till dem
För då behöver den ju bara lukta på henne och gå tillbaka
i hennes spår..

Som ett trasigt pussel!

Ken Cassel
9/5-2019