Toktankar

Jag har seglat ut över kanten
Så jag vet att jorden är platt
Nu faller jag fritt genom rymden
i en iskall och kolsvart natt
jag har trotsat Kopernikus teser
jag litar ej längre på dem
i oändliga nejder jag reser
och har inte längre nå’t hem

jag ångrar mitt dristiga tilltag
att segla på okända hav
att lita på stjärnor i natten
och styra den kurs som de gav
jag ångrar min djärva planering
och min vådliga dumdristighet
med hemlandets kust ur sikte
jag seglade dit ingen vet

jag har blott en endaste önskan
i min ensliga position
att nån himlakropp ville draga
mig in i sin gravitation
så att jag liksom en måne
kunde snurra i bana så rund
och tänka förnuftiga tankar
och somna sött med John blund