En centimeter. Nu är du inte längre än så, Liten. Om 99 centimeter ska jag berätta om paradiset dit din mamma tog mig. Jag ska tala om barnen som bor där, deras trasiga skor och vita leenden. Jag ska berätta om fåglarna som svävade över våra huvuden, om fiskarna i havet och om kycklingen och riset. För vet du Liten, det var det enda barnen någonsin hade ätit. Om ytterligare några centimeter lär jag dig att älska sushi, precis som jag lärde din mamma därborta bland palmerna och de gropiga vägarna. Vi ska prata om dina dagar och jag underhåller dig med historier om stunder som varit. Allt ska jag lära dig Liten. Allt förutom kärlek. Det kan din mamma så mycket bättre, hon har vett att älska och sans att ibland låta bli.

Vi ses i juni Liten, det glädjer mig att veta att du finns!