Och vad vill du bli när du blir stor?
Jag vill bli allt det där dem skrev om i böckerna.
Du vet allt det där, alltihopa.

Dem såg på mig över kanten på sina papper och
granskade mig ner och upp, upp och ner.
Jag nynnade på en gammal sång som ingen kom ihåg texten till,
för den var redan gammal när den var ung.

Jag hade mina såpbubblor i ena handen,
och en portfölj i andra.
De bad mig lämna över en utav dem när jag skulle välja liv.
Du är vuxen nu. Ta ansvar över ditt egna liv.
Jag stod där handfallen och undrade över orden i texten och noterna i låten
Kan jag inte få bara vara båda två undrade jag
och ställde undan min portfölj.

Jag vill vara stor och liten på samma gång.
Ni kan inte texten för att den var gammal när den var ung,
för att ingen ville tänka på vad den handlade om.
Att vara vuxen är ingenting för barn men tänkt om
det är barn som ingenting för vuxna är?

Jag stod på en stol en gång på ett kontor.
Jag skulle föreläsa tyckte dem i en sal.
Jag pratade istället.
Jag pratade om sånt jag tyckte var bra,
om äpplen, byrålådor och pippis krummelurpiller.
Sen var det en man som reste sig upp i salen,
och sa att det jag pratade om "made no sense"
Då tittade jag snällt på honom och sjöng på en sång
ingen kunde orden till och frågade honom om han inte också kunde sjunga.

De förde bort mig därifrån.
Jag pratade inte om vettiga saker utan om sagor för små barn.
Jag tillhörde inte deras vuxen värld. Trots min portfölj.

Vad vill du bli när du blir stor? frågade mig en tant som satt på en bänk
och lekte med en gammal bil.
jo, jag tänkte bli allt det där dem skrev i böckerna om.
Åh, det vill jag med bli sa hon.
Och sen sjöng vi tillsammans alla orden den sången ingen kunde texten till,
för den var gammal redan när den var ung.