I denna värld av diskret självömkan
är jag piskad utav moral



Jag talar för världen
men tuggar grus och lera
som pressas ner i min hals



är skrapad på ytan
rispad i skinn
tvingad in i mörka tysta strupar




och i ögonen på de som inte ser
är jag en sluten bok
om allt som lever
och det som ingen minns