Bortom minnen

Bortom ångest
Och längtan
Finns nog alla svar
Log du

För där är friden så enkel
Där stillar sig oron för att
Smälta samman i förlåtelsen
Till ett kav lugn


Och alla händer öppnas
Och alla knutar faller isär
Och ingen fryser där

Så

Vaknade jag plötsligt av dina vingars flykt
då de lämnade ett ljust smattrande eko
Bort
Högt
Över ruttnande is
Över tunna skuggor
Sprang dina rasande nederlag
I tusen bitar

Föll de som kallt duggregn
Ner över mitt ansikte
Och jag öppnade min mun
För att dricka

Av din befrielse.


© André