jag tror inte riktigt att jag förstått
vad dina ord betyder
och vad de innebär

Jag går på en grusig väg
och allt känns så svårt
Jag faller ner
i de små vattenpölarna
och tar stora kliv över kvistarna
som känns som stora grenar

Står hukad med armarna över magen
Jag tänker aldrig mer gråta över dig
och när jag vet hur man kontrollerar andningen
så tänker jag aldrig mer
tappa andan för dig

Ibland händer det att vinden smeker min kropp
på ett sätt som lindrar
Jag kan inte höra vad den säger
dina ord överröstar än..
men jag känner hur vinden tar med sig tyngden
känner hur sandkornen blåser bort
från min överfyllda kropp

Men sen så tappar jag alltid kontrollen..
över andningen
och jag fylls av samma skit igen

Jag sitter på mitt gamla gömställe
där jag kan ha knäna uppe vid hakan
Här sitter jag och tränar på att andas
Här sitter jag
när vinden lämnar tillbaka
alla sandkorn

Mitt gömställe är inte en mur uppe i bergen
med utsikt över hela staden
där det finns små gamla obebodda hus
i skogen
och det finns ingen gammal, enkel och ståtlig kyrka
bakom mig
Men mitt är lika bra som ditt
även om det endast består av ett hörn
i mitt lilla mörka rum
med garderobsdörren som skydd

Jag tänker ofta på vår första natt
Den första halvan av natten
var lite som många andra nätter
fast med små skillnader
som jag inte märkte först
Du var så försiktig och rädd över att göra något fel
göra någon som endast skulle gynna dig
och du såg inte bara på mig
du såg mig i ögonen

och andra halvan, när vi låg och prata
Att du aldrig tröttna på mig
när jag låg och skratta av extrem övertrötthet
Vi låg och lyssnade på korna som råmade
Men det bästa var
när vi tillslut somna..
Jag brukade vakna upp efter några timmar
och varje gång jag öppna mina ögon
såg jag rätt in i dina

Varför lämnar du mig
Har du inte hört..
att allt i världen som betyder nått
måste man kämpa för..?
Du sa ju..
Du sa ju att du älskade mig

Jag står hukad med armarna omkring magen
Ta inte åt dig för mycket
Du är inte den första
som fått mig att chippa efter andan
Jag tänker inte gråta över dig mer

Men.. jag kan inte tro..
jag kan bara inte tro att det endast varit en lögn
Att de enda dagarna i mitt liv
som jag faktiskt känt att jag levt
inte ens varit en verklighet

Mina tankar
pulserar i hela kroppen
Vissa meningar fastnar i någon sorts loop
Din röst ekar
livet är kort, livet är kort, livet är kort, livet är kort
Det vi hade var en dröm
En dröm…
dröm, dröm, dröm, dröm

Kanske jag egentligen sitter
på ett mentalsjukhus och drömmer
med knäna uppe vid hakan
i ett hörn
och den vita väggen
är min garderobsdörr