Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Publicerade innan, meb texten kom inte med... Konstigt


När jag var barn, så var jag vinden

Jag minns när jag slöt mina ögon
kände vinden i mitt hår
Jag sträckte ut armarna
Kände lufttrycket

Jag trodde att vinden var jag

Jag ställde mig på höga höjder
Skickade luftaströmmar
Övade på att få vinden att lyfta mig
För att en dag kunna färdas
Långt ifrån dig

Jag blundar fortfarande
tänker på mina luftströmmar
Som sköts ut ur mina handflator
Jag är vinden

En dag tar den min aska med sig




Fri vers (Fri form) av TystnadTalar
Läst 303 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2015-11-03 21:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

TystnadTalar
TystnadTalar