döden lurar alltid bakom hörnet
och kommer fram när man inte längre orkar gå
och vissa orkar inte resa sig upp
efter ha fallit så många gånger

Min bror försöker stå men han har svårt att ta sig fram
jag ligger ner men kryper fram för du får inte lämna mig
och hon låg i den röda soffan
för trött för att resa sig upp men hon tänkte ändå
ställa sig upp

snart

men mörkret kommer tidigt nu
och med mörker lyser alla hörn upp


Vi två röker tills lungorna blir gröna
och hoppas på att värmen ska blanda ut mörkret
men med kylan kommer allt tillbaka och slår mot ådrornas väggar
lika tungt som dag ett

Idag är det vecka ett
och jag tror du är lika skräckslagen som jag
tanken på att gå utan det antidepressiva
tänk om ådrorna fryser fast

väggarna slickas mot varandra


försöker komma på vad jag kan ge dig
förutom försämrat minne
och
försämrat liv

Jag vill ge dig mer än att andas in

men du känner väl väggarna
ljudet, hur de skrapar
längst din rygg

Luta dig inte emot dem


Med vinter kommer kyla
och med kyla kommer mörker
och med mörker kommer ångest

ljudet av frosten under mina skor
och jag
för varje krossat steg tänker jag
Tiden går
Jag går

med tid kommer förståelse
och med förståelse kommer lättnad
och med lättnad kommer ljus


Hoppet
som alla ständigt klamrar fast vid
det är handtaget uppåt
och med det reser vi oss för att gå ännu ett steg

med tiden

Min kropp slår inte samma takter, men
jag ska alltid lyssna på dig och se till
att din puls skriver liv


och
när mina hörn blir tillräckligt ljusa
för att jag ska våga lägga mig där igen

vet jag att du kommer stå där och vara mitt handtag