den 2 oktober 2010 20:51:30




döden som ständigt ekar inom oss
trycks ner där långt långt inne
Jag är odödlig

Men hos vissa har ekot blivit så mycket mer
det har tagit sig upp över alla minnen och det finns ingen

fruktan
bara frihet


Men du står nu alldeles ensam
men dina egna minnen nu för evigt insydda i död
Världen böjer sig över dig och du är så liten
och även om du inte gömmer dig i döden
så har livet nu ingen påverkan
det finns ingen mening, och nu är det skrivet i dina ådror

Du kommer aldrig att glömma


Ditt telefonsamtal slog ut allt förstånd
död, som i finns inte längre
som i
aldrig mer en kopp kaffe tillsammans
aldrig mer kan dina tårar bli uppsamlade
ingen som berättar samma gamla historier och får er knyta band

Och jag känner det lilla i mig som än inte tagits över
av passivitet
Istället för att känna hur det rinner av mig
känner jag hur jag rinner
av
och jag finns med dig

alltid

visst är jag färglös, men jag ska måla dig varje ledig stund
tills du inser att du passar här
Visst förstår du mig mer än någon annan
snart kommer du inse att det inte behövs en till i svartvit
och när du fylls igen blir jag i målad av dig

Jag älskar dig
som i inget kan förändra det
inga ord
inga slag
och som i
du får gå igenom allt med mig
säg det, säg allt!

Du kan inte rubba mig ifrån ditt liv