du följer ett mönster jag länge föraktat
linjerna går in i varandra och förvränger bilden

Om du inte fyller dina ord med handling snart
måste jag lämna vänskapen trots att jag är bunden med dig
i mina ögon är du fantastisk
men allt ligger i betraktarens öga
och man brukar säga att kärleken är blind

Allt du gått igenom får mig att tänka på
dina dörrar
för visst måste det vara något instängt
som driver dig till bekräftelse

jag hör mitt undermedvetna slå in väggarna
och har med dig blivit allt mer paranoid
Jag har gått från trygghet till dårskap
Du är min vän
och jag är din bekräftelse

Med dig tappar jag min personlighet
Det som definierar mig
Jag vill säga att tillsammans är vi som bäst
men jag har tappat kontrollen över mig själv

Jag känner mig
betydelselös med dig
men utan dig är jag ensam

Du känner mig nu men använder det så fel
och den största frågan är
vet du vad gör,
eller är dina dörrar så slutna?

Trots allt så har jag aldrig dömt dig förens nu
inte er som en
utan jag dömer dig för hur du utnyttjar mig
Du väljer dem med intresse för att visa hur du står över mig
Du tar inte bara all plats
utan också all kontakt

Jag önskar att jag vara samma sak för dig som du är för mig
men du sa det till och med själv

och denna gång var det du som bekräftade mig