Han bär hennes rosa ryggsäck. En dag skall du bära den själv...
Ännu ovetande om framtiden, oförstående... Blicken, liksom håret, alldeles svart... Hans hår är grått i många nyanser...
Hur skall jag förklara detta? Ändå är de inte symboler - nej livs levande människor. Flickan med en framtid hon inte kan förstå eller ens ana - som hennes morfar/farfar tycks se, han som redan har skapat sin berättelse...
Inget kan vi förändra. Den människa vi idag håller mellan våra händer har imorgon gjort sina val - livet går vidare och våra händer är för svaga för att hålla det kvar.